Frösö Kyrka

Frösön är Storsjöns största ö. Enligt de gamla myterna var ön helgad åt fruktbarhetsguden Frö. Inskriptionen på runstenen – som i dag står intill Hornsbergskyrkan nära Frösöbron – berättar att Östman Gudfasts son lät kristna Jämtland i mitten av 1000-talet. På Frösö kyrkogård vilar förfäder från skilda tidsepoker ända tillbaka till förkristen tid. Frösöns ”kändis” nr 1 – tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger – har sin grav nära södra kyrkväggen.

För 800 år sedan
Frösö kyrka påbörjades förmodligen att byggas i slutet av 1100-talet. Planen är i dag densamma med undantag för sakristian som tillkommit senare. Vapenhuset består av resterna av ett medeltida torn, vars övre partier rasade under 1700-talet. I nischen i koret står ett relikskrin från 1200-talet. På norra sidan i koret finns sakramentsskåpet där de invigda nattvardsbröden förvaras; en röd bönelampa markerar Kristi närvaro. Två medeltida helgonbilder, Jungfru Maria på norra sidan och kyrkans skyddshelgon Olof den helige på södra sidan, visar på kyrkans betydelse som vallfartskyrka.

I 1600-talskläder
Läktarbarriären har målningar från 1600-talet föreställande bibliska gestalter klädda i 1600-talskläder. Dopfunten i kalksten donerades 1698 av kapten Treffenberg och hans fru. Mässingskålen till dopfunten bär årtalet 1637, men är tillverkad i Nürnberg ca 1520. Framme i koret, på södra sidan, finns en nisch med målningar från 1600-talet.

Rokoko
Nuvarande altaruppsättning tillkom 1708 och altarringen 1778. Den nya predikstolen utformades i rokoko 1781 av bildhuggaren Johan Edler d ä.

1800- och 1900-tal
En brand 1898 förstörde de dekorativa väggmålningarna från 1600-talet. Alla inventarier kunde dock räddas. Kyrkan återuppbyggdes efter branden, men det var först 1930 som kyrkans interiör fick det utseende som den har idag.

Nutid
1985 försågs kyrkan med en brudkammare vid vapenhusets norra mur. Där finns en bildväv komponerad och vävd av Kerstin Bränngård.